torsdag 9 september 2010

Albin smider planer

Som förälder står man inför en herrans massa val. En del av valen är att välja vilka fantasifigurer vi ska pränta in i barnens liv. I vår familj är tomten under avveckling, påskharen har aldrig existerat, men tandfen... Alltså, jag har aldrig påstått att det är en kvinnlig liten älva som surrar runt med en massa tior på släp, men heller aldrig dementerat det. De väljer alltså att tro att deras tappade tänder förvandlas till en peng under natten (eller snarare nästkommande förmiddag eftersom jag är sjukt glömsk på det här området).

Igår var det Albins tur att ta ett steg närmare tonåren genom att avlossa en mjölktand, vilken han enligt seden lade i ett glas med vatten. Som vanligt dröjde det in på nästkommande eftermiddag innan det hade hänt något med tandskrället, men han var inte mindre glad för det:

- Mamma, mamma! Kolla! Jag har fått en peng av tandfen!!!
Han gick upp i falsett i lyckan över metallstycket som vilade i hans hand, så till den milda grad att han slängde upp ytterdörren och visade den förbipasserande granntanten i sin iver.
- Jaså, oj, vad kul, sa jag, med min allra bästa påklistrade förvånad-min, som vi föräldrar tar på oss när vi lurar våra barn på det här sättet.

Så blev han allvarlig, tänkte några sekunder och sprang tillbaka till glaset tanden legat i. Han stod länge och tittade ner i botten på glaset och klurade innan han sken upp igen:

- Wow, titta mamma, tanden är kvar! Vet du vad jag ska göra nu?!
- Nej?
- Hah! Jag ska blåsa tandfen på mer pengar! Jag låter tanden ligga kvar här tills jag blir rik!

Inga kommentarer: