tisdag 3 februari 2009

Bitter är mitt andranamn

Det här inlägget är inget annat än min patetiska självömkan som måste få komma ut i ord. Jag söker inte ditt medlidande, för det kommer inte att hjälpa mig en tum framåt, utan bara dra ner mig ännu mer, så snälla, tyck inte synd om mig, trots att det är det jag skriker efter.

Egentligen kommer det nog bara att dra ner dig också, så du gör bäst i att sluta läsa nu, och låta mig spy ut min skit, så kanske det är borta sen.

Det är det här med mitt jobb.. Eller snarare icke-jobb kanske.
I sommar är det 3 år sedan jag började, och har sedan dess varit på samma ställe, månad efter månad, på sammanlagt 3 olika vikariat. Det är jag glad och tacksam över, för det är inte alla vikarier som får ha det så bra, det är snarare regel än undantag att få plocka timmar här och där till en början.

Nu kommer mitt bittra jag fram, så om du fortfarande läser; Sluta här.

Jag är kontaktperson för 2 boende, vi går en demensutbildning, och använder då "våra" boende för att kartlägga hur de funkar/inte funkar, vad de behöver för stöd och hjälp i sin vardag för att få ett så bra liv som möjligt.
I måndags när jag satt där flög tanken genom huvudet; "Vad fan gör jag här, när jag, som det ser ut nu, ska lämna över till någon annan om två veckor?"
Tankarna for vidare; Jag ska "lämna ifrån mig" mina boende, och även... ..Tömma mitt fack. En så liten patetisk, sjuk, dum sak som att bryta ihop över att inte längre ha ett eget fack att lägga mina papper och saker i.
När hände det här? När blev såna små detaljer så viktiga?

Loggade in på "mitt konto" idag. När jag tittade i lördags stod det "25 semesterdagar tillgodo". 25 betalda semesterdagar, det är ju en hel sommarsemester det!
Idag var siffran 0. Noll. Nada. Inget.
Börja om från scratch igen. 3 års jobba-året-runt-för-att-jag-inte-har-råd-med-annat. Så nära jag var. 24 dagar till och semestern hade varit min.

Men jag snubblade på målsnöret.

Så. Nu är skiten ute, och vi går vidare, aight?

7 kommentarer:

Cattis sa...

Va ???
Jag fattar inte. Hur kan semestern försvinna ?
Har du jobbat ihop till semester så har du ju....
Fattar nada.

Karin sa...

Alltså.. så här:
Dagarna försvinner, men semesterlön och -ersättning får jag på min sista månadslön nästa månad, och vad jag gör med de pengarna är ju upp till mig. Spara till att ta semester i sommar eller använda till annat. Nu går jag ju över på timlön igen, och får semesterersättningen varje månad istället.

puman sa...

Ett litet fack kan vara jätteviktigt. Det är dom små sakerna just bara för dig som berör liksom. Du kommer väl ihåg när jag började mitt jobb här uppe, hur glad jag blev som fick ett eget litet skåp med mitt namn på.

Jag lider med dig vännen...kan jag säga lida? Jo...äh...du fattar.

Kramar

Cattis sa...

Aha...då fattar jag.
Surt ändå, ledighet är ju oftast värt så mycket mer än pengar.

24 ynka dagar, inte ens en hel månad.
Det kan ju bara betyda en sak...att något bättre väntar längre fram...eller hur ?!!!

Anna.P sa...

Jag tycker inte synd om dig...får ju inte för dig. Fast i hemlighet gör jag det. Tycker det är för jävligt att du inte får var kvar!!
Tänker på dig, gumman å ring när du vill
KRAM

Karin sa...

Tack ska ni ha tjejer, det värmer att ni tänker på mig..
Det löser sig, det gör det alltid.

puman sa...

"...det löser säj, de kommer fixa säj till slut..."