söndag 4 januari 2009

Dödshjälp

Debatten om dödshjälp har blossat upp igen. Bra det, tycker jag, som är för rätten till att själv bestämma över sitt eget liv.

Vi är så fokuserade på att rädda liv, hålla vid liv, förlänga liv, att vi glömmer bort, eller negligerar att det faktiskt finns de som inte vill annat än att få avsluta det.

Det behöver inte vara till följd av sjukdom; Varför är det betraktat som skamligt, eller tabu, att känna att man helt enkelt levt färdigt, att man inte har något mer att bidra med till denna värld?
Att man vill kunna välja att lämna in, innan krämporna kommer, att få känna att man efter att ha levt ett värdigt liv, också får välja att dö en värdig död?

Självklart bör varje önskan följas upp av sakkunniga, för en försäkran om att det inte finns några tvivel om beslutet.

Idag har vi i Sverige passiv dödshjälp, något jag tycker är värre än den aktiva. Det innebär att all medicinering är frivillig, så om en patient/vårdtagare/boende nekar att ta mediciner så kan vi inte tvinga denne.

Ett fall av detta skulle kunna se ut så här:

X behöver hjälp i all sin vardagliga livsföring pga förlamning. Kroppen är slut, men huvudet är det inga fel på, tvärtom.
X bestämmer sig för att nu är det bra. Jag vill inte vara med längre, varpå denne ber personalen att inte längre ge några mediciner, inte heller mat. Enbart den grundläggande omvårdnaden, i sängen.

Personalen rådgör med sjuksköterskan, som bekräftar att det är den boendes rätt att bestämma, vi kan inte tvinga till något.
Under 1-2 veckor svälter således X sig själv och tynar sakta bort innan denne slutligen somnar in.

Det är alltså helt okej, men att få ge en spruta eller annat medel för att skynda på processen och fylla en stilla önskan om att få dö, det är inte acceptabelt.

5 kommentarer:

Cattis sa...

Jag håller med dig! Hoppas att detta går att genomföra när en annan är gammal och grå. Om man ändå har en obotlig sjukdom och inga smärtstillande hjälper...varför lida, eller som du skriver, vägra medicin så man till slut tynar bort iallafall.
Att bara få somna in när tiden är kommen är väl alla människors önskan ?!

Erika sa...

Tycker också att en människa i sina sinnens fulla bruk bör kunna bestämma över sitt avslut i livet.. men icke!
Man är mer human mot sina husdjur än sina nära och kära på två ben.

hej på dej Karin!

Karin sa...

Cattis: Jag tänker precis som du, och många andra, automatiskt på gamla människor när jag resonerar kring dödshjälp.
Men låt oss ta det ett steg till; Vad är det som säger att en relativt ung människa inte ska kunna få avsluta livet när den vill? Man kan ju känna att man är klar med livet även om man inte är gammal, eller?

Erica: Visst är det så, lämna in katten till veterinären "för att den ska slippa lida", men gamla mormor eller faster lämnar vi till hemmet...
hej på dig!

Cattis sa...

Ja, en ung människa ska ju också få kunna ta det beslutet. Obotlig cancer eller andra otäcka dödliga sjukdomar kan ju drabba även oss som har hela livet framför oss. (Fast inte mig, jag ska leva tills jag är hundra, minst.)

Helen sa...

Hmm mycket svår fråga. Vet i alla fall att det inte är humant att låta människor ligga och tyna bort i flera veckor. Men det är ju som sagt så det äri dag.