fredag 27 februari 2009

Men du luktar ju man, kvinna!

Hade slut på rakgel och tänkte därför låna av min sambo. Smetade ut det i händerna, och så långt var allt lugnt. Sedan bestämde jag mig för att strunta i det, helt enkelt för att det luktade alldeles för mycket man, något som var helt naturligt, eftersom produkten var avsedd för män, något som tydligt stod på flaskan: "For Men".

Men jag ger mig inte vid det. Vad är det som bestämmer att en doft är manlig eller kvinnlig? Hur kan man tillskriva dofter kön?
Är det biologiskt nedärvt, ligger det i generna att vi tänder på "manliga" respektive "kvinnliga" dofter? Eller är det något inlärt?
Ivanka Savic har forskat i hur vår hjärna reagerar på dofter, och har kommit fram till att vi tänder på naturliga doftämnen hos motsatt kön, som man hittat i bl.a. en mans armsvett eller en gravid kvinnas urin.
Men det är ju dessa naturliga dofter som vi döljer med deodoranter, parfymer och andra produkter.
Förutsatt att man inte har stoppat in dessa hormoner i produkterna, vad är det som gör att de luktar man respektive kvinna?

(Ja, jag skrev "motsatt kön". I den artikeln jag hittade var det fortfarande på forskningsstadiet hur homosexuella reagerar på dofter av samma kön.)

1 kommentar:

Anonym sa...

Uscha mig.. lät inget kul alls att tända på doften av en gravid kvinnas urin ;)Och inte armsvett heller för den delen.. Men å andra sidan så innehöll ju parfymen Musk urin från myskoxen förr också YECK
Ha en fin lördag!
/Annette