fredag 8 maj 2009

fredagskväll

Det spelar ingen roll hur högt du skriker om ingen lyssnar.

Jag vet inte exakt vad jag hade i åtanke när jag skrev det, men jag hittade det idag på en ihopskrynklad papperslapp när jag kollade igenom gamla anteckningar. Det känns som att det kunde ha utvecklats till något bra, kanske rentav stort och djupt, och det var säkert tanken, men som vanligt stannade det just vid tanken.

Vår familjekväll med saft och popcorn nådde något slags antiklimax när barnen BAD om att få gå och lägga sig redan halv åtta, och han jag bor med for till jobbet för att spendera natten där. Kvar blev jag, datorn och ölen, en sällan lyckad kombination.

Det jobbigaste är inte att sova ensam (mest för att det är en vägg som tar emot när jag i sömnen försöker "rulla intill" honom, och inte ett helvetesstup ner i golvet), det jobbigaste är att jag tvingas hålla tyst en hel förmiddag och lite mer därtill dagen efter. Aldrig kommer jag på så mycket JÄTTEVIKTIGT att dela med mig av som under just de timmarna.

Imorgon tar jag således mitt pick och pack (läs: barnen och kameran) och beger mig till mina gamla hoods, de som kommunen köpte upp för att sälja till Holmen som ska ställa ett pappersbruk just där.
Ja, jag tänker vara bitter en stund till. Vi hade det ju så bra, med alla barnen, djuren, eklandskapen... Men vad är väl det, när landets tillväxt står på spel.

Inga kommentarer: