Minnen.

Den här bilden tog jag med mig till jobbet idag.

En taggtråd.
Växtlighet.
Varken mer eller mindre.

Jag gjorde det som något slags experiment, som visade sig vara ganska lyckat. Vet ni hur länge man kan prata runt en bild på en taggtråd och lite växtlighet, och vet ni hur många minnen det väcker hos en dement som vuxit upp på landet bland kor, ängar, hagar och betesmarker? MASSOR! Jag blev ganska förvånad, men genast väcktes nästa tanke:
Hur kan jag ta det vidare? Vad kan jag göra för att hitta fler vägar till att väcka minnen?

Helst vill jag ju ta med dem ut och sätta dem näsa mot näsa med kor, hundkex och maskrosor, men eftersom det är en teknisk omöjlighet så får jag ta det på andra sätt. Genom fotandet.
På det sättet lär jag mig hur mycket information som är lagom att ta med i bilden, jag får ett mål med det hela, och de får en upplevelse. En win-win-situation helt enkelt.

Exakt hur jag ska göra, vet jag inte ännu, men det var häftigt att se hur mycket den här simpla bilden kunde åstadkomma.