Barnen var i kyrkan med dagis häromdagen, med anledning av julen. Där fick de lära sig att vi firar jul för att han, Jesus, fyller år den dagen, men eftersom han är död får vi hans paket. (Om det var en del av kyrkans lära, eller egen komposition, är lite oklart.)
Jag har, som så många andra, stoppat in tomten i barnens liv en gång i tiden. Just nu tycker jag att det var en ovanligt korkad idé, men de vägrar släppa taget om gubben, de har till och med konstruerat det så att han var med redan när Jesus låg där i krubban. Om det är av rädsla att bli utan julklappar annars, eller om anledningen är någon annan, är fortfarande oklart. Men det slår mig återigen hur lätt det är att stoppa in så mycket skit i deras ännu oförstörda huvuden.
Jag menar, jag skulle kunna hitta på vad som helst, och de skulle lita blint på att det var rätt och riktigt -för att de litar på att det som sägs är det rätta.
Där kommer nästa moment in: Kritiskt tänkande. Att få dem att ifrågasätta saker och ting, att inte bara suga in allt, helt ofiltrerat. Att inte ge sig, att ha frågor och kräva svar.
Tills de börjar skolan... Om de har otur. Sitt still. Lyssna. Så här är det, punkt slut.
1 kommentar:
Så barn kan få till det ibland. Jag gillar tanken.
Skicka en kommentar