onsdag 31 december 2008

Ett nytt år står för dörren

Så har ännu ett år gått.
Vad har hänt då? Tid för eftertanke...

Året började med ett tungt beslut från kommunen: De köper gården jag hyr på, till förmån för ett sågverk. Samma kommun som betalar ut min lön tvingar mig nu att flytta, något som känns lite märkligt.

Trots att jag inte på hela året haft någon fast anställning, så har jag inte en dag behövt fundera på vad jag ska göra, långtidsvikariaten har avlöst varandra.
I maj får jag erbjudande om att börja jobba på demensvåningen i det nybyggda äldreboendet i Krokek. Det har varit intressant, roligt, lärorikt och skitjobbigt. Inte minst har jag lärt känna mig själv genom att jobba med dementa. Arbetskamraterna har varit, och är, helt fantastiska. Antar att man som personalgrupp måste vara väldigt "tight" för att stå ut med den stundtals psykiska påfrestning som arbetet innebär.

En annan lärorik sak är att ha levt ensam med barnen, något jag aldrig gjort tidigare. Jag kommer ihåg när jag var 19 och sa till mamma att jag bestämt mig för att flytta till han som 9 månader senare skulle bli pappa till mina barn.
Hon tyckte det var dumt, att det vore bättre att jag flyttade till något eget till att börja med.
Just då tyckte jag att hon var helt dum i huvudet, men nu förstår jag...

Så, efter att ha varit ensam med barnen i ett år, så stod han där i dörröppningen klockan tre en julimorgon -Kärleken.
Sedan dess har han varit en del av mitt liv, och kommer vara det fortsättningsvis hoppas jag.

På höstkanten gick flyttlasset till den minsta lilla håla man kan tänka sig. Där kartan tar slut, där gps'en slutar fungera, där bor vi nu. Tillbaka till där allt började en gång.

Vad har hänt med mig under året då?
Det är naturligtvis svårt att se, men jag hoppas ensamheten tvingade mig till en högre grad av mognad.
Jag hoppas också att jag bättre lever upp till den yttre attityd jag försöker hålla; Att vara stark, inte låta andra sätta sig på mig, att ha en åsikt och våga hålla fast vid den.
Att ta konflikter när de kommer, istället för att fly från dem.

Om inte annat är det vad jag kommer att jobba med under nästa år.

Inga kommentarer: