måndag 16 mars 2009

Jag hade fel.

En kort sekund trodde jag att det var hennes varma katthjärta som klappade lite extra för sin ömma moder (jag), och att hon på detta sätt ville påminna densamma om sin existens, då datorn tar upp alldeles för mycket tid. Tid som annars hade kunna läggas på att klia bakom örat.
Det visade sig att jag inte kunde ha mer fel.
Det var slut på mat.

1 kommentar:

Annette sa...

Haha visst är dom hjärtliga dom små liven haha inget onödigt tjafs här inte ;)

Hoppas du får en bra tisdag