torsdag 5 mars 2009

Torsdag.

Idag leker vi hemmaman och hemmafru, fast samtidigt. Min hemmaman ligger och vilar, eftersom han saknar förmågan att somna så fort han lagt huvudet på kudden, till skillnad från en del andra här i familjen. En del andra är alltså jag. Synd för honom är att "en del andra" allt som oftast snarkar som fan, vilket nästintill omöjliggör somna-in-processen..
Funderar på att lägga upp ett sänggående-schema vi kan använda oss av, där han får lägga sig först, somna in, och SEN kommer jag, lägger huvudet på kudden och börjar snarka. Det skulle kanske kunna funka. Fast å andra sidan är det ju knappast mitt problem, jag sover ju.

Jag skulle lätt kunna tänka mig att ha honom som hemmaman jämt, det är ju hur lyxigt som helst att komma hem till färdig middag, tvättad tvätt och andra fix i hemmet. Den lilla lilla haken är försörjningsbiten...
Om vi dubblar min månadsinkomst kanske det skulle funka, men jag tror ju inte att det är några sådana summor vi har att vänta på kommande lönesamtal...

Varför är undersköterska inom äldreomsorgen ett lågstatusyrke?

Vi blir allt äldre, och med det kommer sjukdomar och krämpor, vilket kräver omvårdnads- och omsorgspersonal.
Hur vore det att satsa lite på denna personal?

1 kommentar:

Anna.P sa...

Man kan ju tycka att vi borde få mer i lön plus att det gärna kan satsas lite på oss. KRAM